Finska månader
Jag bara älskar att hitta språkliga fenomen i vardagliga situationer eller andra, ibland uppenbara, småsaker, såsom låneord eller arvord. De finns ju överallt! Och det är ännu roligare att upplysa folk om detta! Oftast är det saker man inte tänker på och i andra fall kan man fundera på varför i hela friden det heter som det gör.
Till exempel idag - Malin upplyste mig om att marsipan betyder "Markus bröd", som då syftar på ett bröd som är tillägnat S:t Markus. På latin hade Markus bröd hetat Marci pan eller pan Marci (-i p.g.a. ägandeform), och om man uttalar 'c' som man gjorde på medeltiden (dvs. som 's') blir det marsipan. Intressant, eller hur?! Dessutom är jag väldigt förtjust i marsipan.
Läste precis på wikipedia om det gulligaste språkfenomenet någonsin! Svenskan har, likt de flesta språk, tagit över de julianska månadsnamnen (januari, februari, mars...) och många har ingen aning om vad de betyder och varför de heter som de gör. Kort sagt är de uppkallade efter gudar, kejsare och ordningstal. Det rör inte oss särskilt mycket, annat än att det är intressant.
Men i finskan har varje månad en speciell betydelse, sett ur ett jordbrukssperspektiv. Jag ska visa med en lista istället för att göra en jobbig, löpande text. Men så gulligt!
Varför har inte svenskan sådant? *Snyft* Den fornnordiska kalendern är mycket intressantare än den romerska. Många andra, större kulturer har ju självklart egna månadsnamn med olika betydelse, men jag tyckte bara det var så sött att finskan hade det också.
Hyvää yötä!
Till exempel idag - Malin upplyste mig om att marsipan betyder "Markus bröd", som då syftar på ett bröd som är tillägnat S:t Markus. På latin hade Markus bröd hetat Marci pan eller pan Marci (-i p.g.a. ägandeform), och om man uttalar 'c' som man gjorde på medeltiden (dvs. som 's') blir det marsipan. Intressant, eller hur?! Dessutom är jag väldigt förtjust i marsipan.
Läste precis på wikipedia om det gulligaste språkfenomenet någonsin! Svenskan har, likt de flesta språk, tagit över de julianska månadsnamnen (januari, februari, mars...) och många har ingen aning om vad de betyder och varför de heter som de gör. Kort sagt är de uppkallade efter gudar, kejsare och ordningstal. Det rör inte oss särskilt mycket, annat än att det är intressant.
Men i finskan har varje månad en speciell betydelse, sett ur ett jordbrukssperspektiv. Jag ska visa med en lista istället för att göra en jobbig, löpande text. Men så gulligt!
| Svenska | Finska | Finsk betydelse |
|---|---|---|
| Januari | Tammikuu | Ekmånad |
| Februari | Helmikuu | Pärlmånad |
| Mars | Maaliskuu | Jordmånad |
| April | Huhtikuu | Svedjemånad |
| Maj | Toukokuu | Vårbruksmånad |
| Juni | Kesäkuu | Sommarmånad |
| Juli | Heinäkuu | Hömånad |
| Augusti | Elokuu | Skördemånad |
| September | Syyskuu | Höstmånad |
| Oktober | Lokakuu | Slaskmånad |
| November | Marraskuu | marras = frusen mark |
| December | Joulukuu | Julmånad |
Varför har inte svenskan sådant? *Snyft* Den fornnordiska kalendern är mycket intressantare än den romerska. Många andra, större kulturer har ju självklart egna månadsnamn med olika betydelse, men jag tyckte bara det var så sött att finskan hade det också.
Hyvää yötä!
Lille Dorian
Nu är jag halvvägs på Dorian Grays porträtt och fänglsas mer och mer av denna beryktade och klassiska roman. Visst är språket vackert, men det är inte det som gör den läsvärd. Vad som gör den läsvärd har jag inte kommit fram till ännu.
Men jag tycker inte om detta oändliga bladder om en massa filosofiska frågor, som faktiskt är nästan totalt ovidkommande, helt individuella eller ytterst felaktigt besvarade. Jag avskyr Lord Henry - det är en man som, om han funnits i verkligheten, skulle väckt starka hatkänslor hos mig. Han är dock tydligen omtyckt i boken.
Men något som man märker, och som är väldigt komiskt, är att Oscar Wilde skriver väldigt bögigt. Han "anklagades" ju också för att vara homosexuell.
"Lord Henry betraktade honom med en känsla av utsökt njutning. Så olik han nu var
den blyge yngligen han mött i Basil Hallwards ateljé! Hans natur hade utvecklat sig
som ett blomster, hade frambringat blommor av scharlakansröd lidelse. [...] Han
bärgade skörden redan i vårens tid. Ungdomens kraft och lidelse fanns redan inom
honom, men en gryende medvetenhet började skönjas. Det var en njutning att iaktta
honom. Med sitt ansiktes skönhet och sin härliga själ var han en skapelse att beundra."
En homofob (syftar då på resten av hans samtida medmänniskor) hade aldrig uttryckt sig så.
Vi får se vad bokens kvarvarande sidor döljer, och om de är läsvärda eller också fyllda till bredden med filosofiskt bladder.
Ciao!
Men jag tycker inte om detta oändliga bladder om en massa filosofiska frågor, som faktiskt är nästan totalt ovidkommande, helt individuella eller ytterst felaktigt besvarade. Jag avskyr Lord Henry - det är en man som, om han funnits i verkligheten, skulle väckt starka hatkänslor hos mig. Han är dock tydligen omtyckt i boken.
Men något som man märker, och som är väldigt komiskt, är att Oscar Wilde skriver väldigt bögigt. Han "anklagades" ju också för att vara homosexuell.
"Lord Henry betraktade honom med en känsla av utsökt njutning. Så olik han nu var
den blyge yngligen han mött i Basil Hallwards ateljé! Hans natur hade utvecklat sig
som ett blomster, hade frambringat blommor av scharlakansröd lidelse. [...] Han
bärgade skörden redan i vårens tid. Ungdomens kraft och lidelse fanns redan inom
honom, men en gryende medvetenhet började skönjas. Det var en njutning att iaktta
honom. Med sitt ansiktes skönhet och sin härliga själ var han en skapelse att beundra."
En homofob (syftar då på resten av hans samtida medmänniskor) hade aldrig uttryckt sig så.
Vi får se vad bokens kvarvarande sidor döljer, och om de är läsvärda eller också fyllda till bredden med filosofiskt bladder.
Ciao!
Mitt hjärtas vackraste dräng
Med dig vill jag dö
Med dig vill jag sova
Av dig vill jag älskas,
himlarnas vackraste gåva
Du är min måne
Du är min stjärna
Du är min sol,
fackla och lanterna
Din röst är min vaggvisa
Dina ögon är min själ
Dina läppar och ditt leende
blir min Akilleshäl
Du är min vår i vintertid
Du är mitt ljus i natten
Du är min ängel i helvetet
och i öknen mitt vatten
Ändå lär jag dö ensam
och sova i enkelsäng
För av dig lär jag aldrig älskas,
mitt hjärtas vackraste dräng
-
Nu kan jag göra lite reklam för både Eddie Vedder (mycket talangfull musiker) och filmen Into the Wild samtidigt! Jag älskade musiken i den filmen, och sen fick jag den här låten av Sara. Så underbar! :)
Bestående kroppskonst
Nu har jag utsatt min arma skuldra för denna vackra och plågsamma konst. Jag har komponerat tatueringen själv, klippt, tagit bort, lagt till, färglagt, ritat, och gjort allt detta i det enklaste och mest användbara ritprogram som finns: Paint! (En eloge till Paint!)
I alla fall så blev jag nöjd. Tatueraren, Tor-någonting, var jättetrevlig och schysst. Pappa tatuerade sig också - ett litet flummigt yin-och-yang-tecken på armen.
Min lillasyster tog kortet och hon är väl inte den bästa fotografen i världen, men jag fixade till ljuset lite och så:
I alla fall så blev jag nöjd. Tatueraren, Tor-någonting, var jättetrevlig och schysst. Pappa tatuerade sig också - ett litet flummigt yin-och-yang-tecken på armen.
Min lillasyster tog kortet och hon är väl inte den bästa fotografen i världen, men jag fixade till ljuset lite och så:
Solen
Ville se om jag klarade av att skriva en liten berättelse med bara en enda punkt. Jag lyckades knåpa ihop runt tvåhundra ord. Det låter inte särskilt bra, men så dåligt är det faktiskt inte:
Solen lyste på hennes ansikte och värmde henne intill hennes allra innersta - det här var livet, det var så här det skulle avnjutas, tänkte hon förnöjt, samtidigt som han satte sig bredvid henne, och han kunde inte heller sluta förundras över solens läkande krafter (i sitt stilla sinne tänkte han att de där antika grekerna inte var så dumma - deras solgud, Apollon, var även läkekonstens gud) och gav henne ett lika bländade leende som solen, varpå hon frågade mjukt vad han hade haft för sig denna tämligen sköna och lummiga dag, och han svarade henne att han och tre av hans vänner hade varit nere på stranden och tagit sig ett svalkande dopp - inte för att det hade hjälpt, ty runt middagstid hade det känts som om det vackra eldklotet på himmeln skulle steka dem, så till slut hade de tagit skydd i skuggan av träden i dungen bredvid floden, och efter denna redogörelse försjönk de i tystnad en stund, innan hon makade sig närmare, lade sitt huvud på hans hals och intygade med sin mjuka och melodiska röst att hur mycket solen än lyste, var den inget mot att se hans vackra anlete och leende.
Det stinker!
Okej, är det mobbat att lägga upp två inlägg på sin blogg på samma dag? Lite nördvarning där. Fast å andra sidan är jag en stolt nörd, så det spelar ingen roll.
Anledningen till detta då? Jag skulle använda ordet "stinka" (fråga mig inte varför) i perfekt, men lyckades inte. Jag blev lite slagen och paff av att jag, Språknörden med stort S, inte kunde böja ett svenskt verb. Stinka, stinker, stank... och sen då? Stunkit, stinkt, stankit? Jag blir helt snurrig i huvudet! Help me!
Peace.
Den här gjorde jag till min lillasyster. Hon fyller år idag :)
Anledningen till detta då? Jag skulle använda ordet "stinka" (fråga mig inte varför) i perfekt, men lyckades inte. Jag blev lite slagen och paff av att jag, Språknörden med stort S, inte kunde böja ett svenskt verb. Stinka, stinker, stank... och sen då? Stunkit, stinkt, stankit? Jag blir helt snurrig i huvudet! Help me!
Peace.
Den här gjorde jag till min lillasyster. Hon fyller år idag :)
Ack, dessa böcker
Lista över böcker jag ska läsa inom snar framtid:
- Dorian Grays porträtt - Oscar Wilde
- Brisingr - Christopher Paolini
- Sophies värld - Jostein Gaarder
- Den vita massajen - Corinne Hofmann
- Breaking Dawn - Stephenie Meyer
Lista över böcker jag ska köpa, så fort jag har pengar:
- Språktypologi och språksläktskap - Lars-Gunnar Andersson
- Norstedts etymologiska ordbok - Birgitta Ernby
- Brisingr - Christopher Paolini
- Norstedts svensk-latinska ordbok (varför kan inte latin till svenska också finnas här?) - Ebbe Vilborg
- Tillväxtens sista dagar: miljökamp om världsbilder - Björn Forsberg
Branka Brmbota
Jag har en absolut favoritkonstnär. Eller konstnärinna. Jag kan inte uttala hennes efternamn, så jag nöjer mig med förnamnet i tal. Nu var det ett tag sedan jag tittade igenom min 2007 års astrologikalender, och när jag städade häromdagen så låg den där nedtryckt i en låda! Jag var tvungen att sätta mig och titta på bilderna, föreställandes de olika zodiakerna.
Jag slutar aldrig hänföras av hennes skicklighet! Allt ser skrämmande verkligt ut, eller så nära det kan komma, med tanke på motiven. Det ser nästan datorgjort ut. Hon målar då i olja och jag kan ju direkt säga att hennes stil och talang hade inte gjort sig rättvisa i någon annan form.
Detaljerna och symboliken är helt och hållet uppslukande.
Tyvärr verkar det som om hennes hemsida är nedlagd. But I will bring you some of her work here instead:
Jag slutar aldrig hänföras av hennes skicklighet! Allt ser skrämmande verkligt ut, eller så nära det kan komma, med tanke på motiven. Det ser nästan datorgjort ut. Hon målar då i olja och jag kan ju direkt säga att hennes stil och talang hade inte gjort sig rättvisa i någon annan form.
Detaljerna och symboliken är helt och hållet uppslukande.
Tyvärr verkar det som om hennes hemsida är nedlagd. But I will bring you some of her work here instead:
"Mother of the Universe"
"Weegschaal" (Vågen)
"Waterman"
oh, dearest
Wonders of Nature
peace of mind
let me rewind
for that deepest tranquility
will never me find
.
The Wicked, the Slayer and Death
In the shadows,
the Wicked slumbered
The claws of retribution
dug into the ground
-
The theft of his courage
was not to be ignored
and thus he slain
the filthy, little thieves
But the once so brave
did not recover his valour
His deeds did not
go unseen
For in the outlines,
the Wicked awaited
The claws of vengeance
dug into the earth
His name was
not to be spoken
And his heart was
not to be heard
The Wicked told the Slayer:
"You cannot win your
former valour back
by taking lives.
You are one of lore,
and thus you should know -
the slaying is mine
and mine alone.
Behold how Death
glares at your crimes.
You will soon be among
your kin, them demons"
And so the Wicked
laughed at the Slayer
And his laughter echoed
through the Valleys of Dust
But the Slayer kept
wondering why the world
is such an unfair place,
while Death dragged him
down to the deepest levels
of hell
.
the Wicked slumbered
The claws of retribution
dug into the ground
-
The theft of his courage
was not to be ignored
and thus he slain
the filthy, little thieves
But the once so brave
did not recover his valour
His deeds did not
go unseen
For in the outlines,
the Wicked awaited
The claws of vengeance
dug into the earth
His name was
not to be spoken
And his heart was
not to be heard
The Wicked told the Slayer:
"You cannot win your
former valour back
by taking lives.
You are one of lore,
and thus you should know -
the slaying is mine
and mine alone.
Behold how Death
glares at your crimes.
You will soon be among
your kin, them demons"
And so the Wicked
laughed at the Slayer
And his laughter echoed
through the Valleys of Dust
But the Slayer kept
wondering why the world
is such an unfair place,
while Death dragged him
down to the deepest levels
of hell
.
Höger och vänster?
Jag, Malin och Johanna (vår latinlärare) diskuterade detta tämligen intressanta fenomen - varför heter det höger och vänster? Jag berättade att jag hade funderat över varför orden höger och rätt ofta är samma ord på många språk eller åtminstone kommer från samma ord. Jag visste att det hade något med att höger ansågs vara "det goda" hållet, och vänster då "det dåliga". Men så är det ju inte i svenskan.
Johanna slog därför upp det i en etymologisk ordbok och vi fann att både höger och vänster kommer från två ord som har den ungefärliga betydelsen "bra sida" (eller vad var det, Malin?), vilket också var lite lustigt. Tydligen tyckte inte fornsvenskarna att vänster var en dålig sida.
Men som Elin sa: "Jag vet inte om det är jag som är konstig, men jag ligger inte och tänker på varför det heter 'höger' och 'vänster' när jag ska sova."
Självklart tyckte jag och Malin att hon var konstig, men - för att citera Regina Noctis - är man lingvamorist, så är man.
Johanna slog därför upp det i en etymologisk ordbok och vi fann att både höger och vänster kommer från två ord som har den ungefärliga betydelsen "bra sida" (eller vad var det, Malin?), vilket också var lite lustigt. Tydligen tyckte inte fornsvenskarna att vänster var en dålig sida.
Men som Elin sa: "Jag vet inte om det är jag som är konstig, men jag ligger inte och tänker på varför det heter 'höger' och 'vänster' när jag ska sova."
Självklart tyckte jag och Malin att hon var konstig, men - för att citera Regina Noctis - är man lingvamorist, så är man.
